Lost on the road

En polisbil körde alldeles nyss förbi utanför fönstret halvtutandes med sirerna som dom lite smått irriterande gör här i NY. Men än hur jäkla jobbigt jag tycker det där ljudet är så vet jag att jag kommer sakna det. För det är en del av New York och det är precis som alla säger, åker man hit så kommer man förälska sig i den här stan och vilja åka tillbaka. Så här kommer några saker som jag kommer sakna med den här stan.

1. De speciella lukterna på gatorna i Manhattan, det luktar inte direkt gott och inte heller illa. Det luktar bara helt enkelt New York. Det är som en blanding av tusen olika lukter som liksom bara smälter samman till en lukt som ständigt lite lätt ligger och gör sig påmind i näsborrarna.

2. New York Skyline. Att se på Manhattan från lite avstånd, om det så är när morgonsolen skinner över Övre Manhattan när man åker in med N och W tågen från Queens eller när man ser solens sista strålar kämpa sig igenom Downtown där tomrummet efter WTC tornen verkligen är påtaglig.

3. Lower East Side. Trots att det bara blev två festkvällar nere i Lower East så känner jag ett enormt sug efter att åka tillbaka och leta ännu mer skumma och sköna mer eller mindre underground klubbar där. När jag och kim stod längst framme vid scenen nere i den slitna källaren på The Cake Shop med ett för oss totalt okänd hårt rockade indierockband framför oss i en ljudnivå som skulle fått Thåström avundsjuk på tidigt 80tal kändes det som att inget kunde bli mer ROCK än så!

4. Gula taxibilar. Det är något speciellt med alla de gula taxibilarna som pulserar längst New Yorks gator likt röda blodkroppar i ett enomt rutigt blodomlopp. Plockar upp folk överallt (det är precis som på film att bara sträcka ut armen) och transporterar dem likt stadens syre och näringsämnen runt runt bland enormt sunkiga backgator och arbetarkvarter till några av de dyraste och mest exlusiva områderna i världen.

5. Människorna. Jag har blivit enormt positivt förvånad över hur enomt hjälpsamma och trevliga amerikaner är. Bara man står och ser vilsen så ska du inte vara förvånad ifall någon kommer fram till dig och undrar ifall det är något de kan hjälpa dig med. Jag hoppas verkligen att folket i resten av det här landet är lika trevlig. Visst har vi stött på några idioter, men de går nog att räkna på en hand och överskuggas ganska rejält av alla de supertrevliga människorna vi mött.

6. Central Park. Även ifall jag inte fick chansen att denna gång besöka John Lennons minnes lund uppe i de norra delarna av parken så går det inte att inte förälska sig totalt i denna enorma gröna oas mitt i en av världen största städer. Har ni inte varit här så kan inte inte ens föreställa er hur stor denna park verkligen är. Det skulle säkert ta nästan en dag för att bara gå runt den (det är ju svårt att inte stanna hela tiden och försöka suga in alla intryck). På tom här två veckorna vi befunnit oss i New York har vi kanske bara hunnit gå i 30% av parken om ens det. Det är så enormt härlig stämning och det är något speciellt att sitta å käka hämtmat från något litet deli på 6 ave samtidigt som man gör sitt allra yttersta för att försöka förstå hur reglerna för den baseballmatch som fortgår framför en.


Jag skulle kunna sitta här hela natten känner jag och bara lista saker jag kommer sakna med New York och jag vet att jag kommer återvända hit. Jag är helt enkelt över öronen förälskad i denna stad men det är endå med blandade känslor man reser härfrån imorgon. Ska bli riktigt jäkla kul att se resten av USA med!

Det blev ingen hyrbil och inget Kanada så vi sätter oss på en buss till Philadelphia imorgon. Men misströsta inte roadtrip kommer det bli om en lite mer speciell sådan som E skrev om i förra inlägget.


//Drama out