Queens by night av Tim Lundqvist
"När Natten gör sitt intåg i Queens.
Klockan hade för länge sedan passerat midnatt men i staden som aldrig sover rullade fortfarade de gula taxibilarna och svarta hip-hop dunkade statsjeeparna längst gatorna. Då och då traskade en och en annan hundägare förbi med sina kortbenta utställningshundar och avlöstes strax av någon ensam nattjoggare. Tim satt ensam och blickade ut genom myggnät som likt en skyddande hinna satt över det uppdragna fönstret i det lilla rum han delade med sina två vänner i New York. Det rum som de genom ett enomt ett ödesnyck hade de istället för att hamna i ett hotell på Manhattan fått hyra i Queens. "Ibland ska man ha tur" tänkte han och flyttade sedan datorn från fönstret ner på sängen och stäckte ut sig.
Klockan hade för länge sedan passerat midnatt men i staden som aldrig sover rullade fortfarade de gula taxibilarna och svarta hip-hop dunkade statsjeeparna längst gatorna. Då och då traskade en och en annan hundägare förbi med sina kortbenta utställningshundar och avlöstes strax av någon ensam nattjoggare. Tim satt ensam och blickade ut genom myggnät som likt en skyddande hinna satt över det uppdragna fönstret i det lilla rum han delade med sina två vänner i New York. Det rum som de genom ett enomt ett ödesnyck hade de istället för att hamna i ett hotell på Manhattan fått hyra i Queens. "Ibland ska man ha tur" tänkte han och flyttade sedan datorn från fönstret ner på sängen och stäckte ut sig.Hettan men låg stilla och tryckande tung i rummet och han funderade på varför han stannat kvar inomhus medans de andra begav sig ner på gatan där den svala nattluften denna gång lyckas vinna kampen mot dagsluften kvava hetta. Men E's nicotinbehov skulle alldeles säkert locka ut honom återigen och den gången tänke han inte sitta kvar i det bastuvarma rummet. Han visste att ifall han skulle fråga skulle han säkerligen följa med honom ut men det skulle även innebära at han erkände att även han hade ett nicotinbehov att fylla som sträckte sig långt bortom sociala tillfällen. Något han under flera år försökt förneka för sig själv och sin omgivning.
Tanken på cigaretter fick honom att minnas en iaktagelse de hade gjort tidigare samma dag. Det var väldigt få amerikaner som fortfarande rökte. Kanske var detta någon unikt för New York men myten om den rökande amerikanska Marlboromannen var en i raden av fördommar de hade fått krossade under de två dagarna de hunnit spendera i vad som förut varit cigarettens förlovade land. Tillslut så beslöt han att höra med E ifall de inte skulle gå ner på gatan trots allt. Ifall det var värmen eller hans nicotinbehov som tillslut fick honom att ställa frågan lät han vara osagt men han lämnade trots allt datorn på sängen och reste sig sakta upp på trötta ben.
Utanför hade någon börjat spola rent trottoaren brevid en liten restaurang medans en svart stor stadsjeep och en gul taxi mötes i ett gatuhörn. "Hmm allt känns som taget ur en film ibland" tänkte Tim när han vände om sig från fönstret och gick ut genom dörren"
Utdrag ur novellsamlingen "Vilsen längst vägen - berättelser från andra sidan atlanten" av Tim Lundqvist
(Mediaansvarig på www.lostontheroad.blogg.se vill påpeka att det ej är samma gatuhörn som visas på bilden och nämns i berättelsen samt att författaren själv snott bilderna från www.google.com. Observera att www.lostontheroad.blogg.se ej tar ansvar för hur detta avslöjade kan ha skadat er psykisk samt de eventuella medföljande efterverkningar som publiceringen av denna text får på er hälsa och mentala status)
Kommentarer
Postat av: Mamma
Men Tim! Inte röker väl du, inte :-)
Postat av: Anonym
Men Tim! Inte röker väl du, inte :-)
Postat av: BO
Tänkte att efter pierres utfall om att jag inte kommenterar så tänkte jag skriva en liten kommentar: Snygga bilder, grabbar!:)
Trackback
