Just det

Precis som Pierre sade. Lägger upp film då jag orkat klippa ihop allt. Ganska mycket! :P

//EMIL

Att befinna sig limbo

Nu har det gått 2 dagar sedan man återvände till gamla svedala som min moster uttryckte det när vi möte upp med henne på arlanda. Det känns faktiskt riktigt konstigt måste jag säga. Jag första 2 dagarna kände jag inte ens som att jag var hemma över huvudtaget men den känslan har börjat övergå till nåt slags stadium att jag nog faktiskt är hemma på någotvis men att allt känns annorlunda. Visst är det lite annorlunda att lillebror flyttat in i min gamla lägenhet och att Oskar har flyttat in i min, emil och robins lägenhet men jag tror att det mesta av känslan kommer från att jag nog förändras lite själv av den här resan.

Jag trodde inte att en resa till just USA skulle ha den effekten, kändes ju på förhand som att kulturen inte skulle vara så annorlunda mot ett sverige som dryper av förkärlek till allt amerikansk från musik och kläder till språk och högtider. Men så här i efterhand så är det verkligen annorlunda och jag tror att utan att tänka på det så påverkades man nog rätt mycket själv och säker tagit till sig en massa gester och mycket av den amerikanska livstilen.

Kanske blir detta det sista man skriver i denna blogg och det har varit otroligt kul att så många har läst och följt våran resa "over there". Har väl även fått lite blodad tand för det här med bloggande och jag kommer nog att försöka fortsätta skriva i min nya egna blogg.

Så kanske för en sista gång (i alla fall på denna blogg)....

//Drama out

ps. Kommer nog att dyka upp en del bilder och även en längre USA film här så småning så sluta inte att kika in ibland. ds.

so long och tack för fisken USA

Nu sitter man på Newark International Airport i NY igen och flyger till Sverige om bara några timmar. Eller hoppas att man flyger till Sverige om några timmar. Har nämligen tappat bort min gröna visumlapp så ifall grabbarna på homeland security är riktigt hårda så kan de nog hålla kvar mig så jag missar planet och besluta att jag inte får återvända till USA på 10 år.

Sitter å är nervös som fan kan  man säga. Ifall jag får en ban så betyder ju det att jag mer lr mindre kan säga good by till alla mina drömmar om att bli rockstjärna i det här landet. Hmm får lov att hitta nån uteliggare å ge honom alla amerikanska pengar jag har kvar så jag får lite plus på karmakontot.

Senaste 1,5 dygnet har bara varit en konstant resan känns det som och stressande har vi varit.

Det började redan igår morse när vi vaknade utsövda på ett lyxhotel i Bel Air, Los Angeles för att 10 min senare stressa ut genom dörren med halvt panik då vi läs fel på våra flygbiljetter och flyget till NY gick 8h tidigare än vad vi trodde när vi somnade kvällen före. Men vi lyckades faktiskt med god marginal hinna till avgången och även trots att planet var försenat till Chicago så hann vi med vårat anslutningsflyg.

När vi landade i Queens imorse så kändes det verkligen som att man var lite närmare hem. Vi bodde ju som sagt endå nästan 3 veckor i Queens i början på våran resa. Så att sätta sig på N train mot Manhattan igen var en rätt skön känsla. Att sedan gå på vårat standard Starbucks på 6 ave nära central park och sedan vandra ner och ligga å slappa ett antal timmar vid baseball planerna fick en verkligen att inse att man saknat New York en hel del och man kommer sakna det ännu mer när man kommer till sverige.

Vi återkommer med mer bilder från sista tiden och kanske ett par sammanfattande inlägg om denna resa lite senare.

Nu ska jag försöka hitta nån myndighetsperson och få klarhet om mitt visum.

//Drama out

A day to remember



Godmorgon, eller kväll eller vad det är. För mig är det kväll i alla fall.

Igår var vi på fest någonstans i LA. Drack lite öl och skålade lite grogg med långväga gäster. Mycket trevligt
med mat, snacks och musik så det räckte och blev över. Pågick väl till runt 4 på morgonen på bakgården.
Vi sov på liggunderlag och sovsäck hos hon som arrangerade festen och delade rum med en snubbe från Mexico och en annan från LA. Vår värdinna bjöd oss på en grym frukost i morse innan vi drog till Home depot center och Warped tour.
Tyvär blev många bilder suddiga pga att kameran inte tycker om mörker, ni får hålla till godo med dessa.

Warped tour idag, Endagsfestival med grymt bra musik och trevlig stämning. Lite som hultsfred fast utan all lera och svenskar.
Bjuder på lite bilder istället för att skriva en massa, lite trött för det. Hare gött!

XOXO/Emil




End of summer bonfire party imorgon och mulet i O.C idag

Sitter i Santa Ana just nu. Trött och slut efter förmodligen väldigt dålig kosthållning och mycket bilkörning.
Igår var vi i Los Angeles och santa monica beach där vi solade ett tag och tog ett dopp. Sedan blev det starbucks med kaffe och bulle lite surfande på internet och lite bilkörning söderut till orange county. Ska stanna här tills imorgon då vi drar upp till LA på fest. Nån couchsurfingfest, end of summer bonfire party. Ska bli spännande.
Sist vi var på en couchsurfingfest var vi i new york på 4th of july och det var grymt kul. brukar tydligen komma jäkligt mycket folk på den här festen. Intressant. Får väl ta och rapportera efteråt helt enkelt.

Det är mulet här, har varit i Newport idag och gått lite på boardwalken och käkat 2 bitar av pepperoni pizza. Vilket är den vanligaste "pizza smaken" här. Synd att det var mulet annars hade man väl suttit på stranden hela dagen och solat. Trots att det är "dåligt" väder här så är det strax under 30 grader varmt. Vad gör man om det är dåligt väder på ett sånt här ställe kan man ju undra?

Vans warped tour på söndag ligger på schemat, hoppas inte biljetterna är slut. Har haft lite oflyt med biljetter senaste tiden här i staterna men jag hoppas det går vägen den här gången.

Bara en vecka kvar här i USA - känns tråkigt. Tiden har gått jävligt snabbt och det har varit grymt!

Tänkte bjuda på mer bilder från senaste veckan, take care. Good luck and see ya :)





/Emil



Vad gör vi och vart är vi?

Nu då jag handtvättat all min packning så tänkte jag ta och skriva lite blogg. Helvete vad händerna värker. Tänker återberätta lite av senaste veckan - men bara lite.

Jag och Pierre hyrde en jävla skabbig bil i Los Angeles efter att björn stuckit. Vi tog Greyhoundbuss dit och checkade in på ett motell med medelstandard. Vår bil blev en skabbig blå tidigt nittiotals toyota med bucklor och repor. Mycket fint det. Lite mindre än mustangen så den glider lätt fram mellan filerna på LA's stora vägar.
Då bar det iväg norrut efter full tank och en angus bacon and cheese från donken. Med radion på högsta volym gled vi fram på väg 5. Tanken var att vi ska till Yosemite för lite hiking!

Vi stannade till i en liten by som tydligen skulle föreställa ett svenskt samhälle. Kingsburg tror jag det hette. Vi gick och kollade på lite dalahästar och svenska flaggor en stund utan att få hemlängtan. Tyvärr var inga restauranger öppna, vi var så jävla sugna på köttbullar och potatismos med lingonsylt..
För övrigt så är landskapsvapnet för lappland ett av de fulare.


Solnedgångarna i Kalifornien är ju icke att förglömma. Mycket trevlig bilfärd innan vi nådde Yosemite med lite stopp för en cigg och armhävningar (nåja, cigg i alla fall).

På plats i Yosemite, vi sover första natten i bilen och inser att det fan är kallt ibland även i det här landet. På natten i alla fall.
Aktiveten som följer fick definitivt svetten att börja rinna igen. Nu var det dags att gå ut i skogen.
Vi fixade Wilderness permits och en tunna för att förvara mat i så att inte björnarna under nattens infall skulle komma och äta upp vår mat. Tydligen finns det mycket svartbjörn i hela området. Folk ser dom varje dag. Packningen förbereds och vi beger oss ut strax innan skymning.

Svårt att beskriva vår vandring och det görs det nog bäst med bilder. Underbar natur och skrämmande vildmark är vad som väntar.
Vi har i alla fall varit i skogen i en vecka och levt vildmarksliv som aldrig förr.





Fortsättning följer...


XOXO/Emil


Utbildnings Radion presenterar: Vegas i bilder - En studie om vuxen dagisverksamhet

"En bild säger mer än Martin Kanon"
(en gammal hockeytränare till undertecknad som inte talade överdrivet mycket)

Så därförså postar jag en massa bilder bara från våran resa till Las Vegas och vår vistelse där då Björn ju redan skrivit ett så vackert inlägg om Vegas.

Håll till godo gott folk!


//Drama out!

Back in Yosemite

Hej alla dar hemma!

Jag och Emil befinner oss i urskogen och slass med svartbjorn sa vi har inte kunnat uppdatera er om vad vi haft for oss.
Vi har tonvis med bilder och berattelser att dela med er senare nar vi atervander till civilisationen. Vi ar alltsa tillbaka i det underbart vackra Yosemite National Park dar vi hajkat och levt vildmarksliv. Vi kommer att stanna har nagra dagar till och sa det kommer tyvar vara tyst pa bloggen i nagra dagar med vi lovar battring senare. Hoppas allt ar val med er sa hors vi senare!

// Drama out!

MAT

Fetaste middagen blev det igår, helt sjukt. Nu blev det inte buffén på Paris men det blev buffén på Planet Hollywood istället.
Tror vi åt 5 rätter var MINST plus efterrätt, allt från skaldjur till Pizza. Det var längesedan man var så mätt. Helt klart värt 45 minuters köande för att få äta sig riktigt jävla proppmätt.
Spelade upp lite pengar på slotmachines och videopoker igår vilket var grymt kul. Rätt sjukt att gå runt på casinona här i LV, riktigt fett. Det blev dock ingen blackjack för våran del men det får vi ta nästa gång.

Björn åkte hem i morse med flyget. Lite tråkigt men det ska nog gå bra. Bara jag och Pierre kvar nu. Vi har ingen aning om vart vi ska nu.. det ska bli spännande.

Vegas - bakissöndag

Jaha så var man tillbaka i Las Vegas, dock var nu siktet inställt på en blött helg med mycket roliga händelser.

Allt började på morgonen utanför San Diego där vi sov i bilen på  en rastplats, jag kan meddela att det är inte skönt att sova i en mustang. Iallafall så började resan upp mot Vegas, vi orkade inte köra på alla små vägar som vi gjort hittils eftersom vi hade en tid att passa. Så det blev interstate 15 hela vägen (dock med massa stop i den 40gradiga öknen, bättra på brännan lite) Vi kom fram till vegas på eftermiddagen och försökte hitta en biltvätt med damsugare, det visade sig att det inte var så jätte svårt.
Efter att vi lämnat våra saker på hotellet och fixat en biltvätt och en burgare på BK så körde vi ner bilen  till flygplatsen. Synd å skam att lämna bort den fina bilen!
Allt gick bra och nu drog våra sinnen oss mot hotellet där vi grundar med några öl. Eftersom vi har sovit i en trång mustang i 3 dagar så var vi alla jäkligt slitna men det hindrade oss inte för att försöka få igång lite party. Vi klädde upp oss och gick ut, vi började på en nattklubb inne på Hooters casino vilket ligger precis bredvid oss. Eftersom vi hade fått lite buy 1 get one free lappar så drog vi snabbt ner 4 öl (som förövrigt var fina aluminium flaskor) och gick snart vidare. Vi promenerade mot bellagio där vi hade hört att dom skulle ha en sjyst nattklubb. Under gången ner på strippen så kollade vi in en massa coola casinos och andra sevärdheter.
Med några öl på hjärtat så började vi smått socialisera oss med de lokala turisterna. Vi mötte några sjysta tjejer (som jobbade som sjuksköterskor i san fransisco) som firade en födelsedag. Så vi hängde på dom på en runda där vi gick å snackade och köpte de kända margaritadrinkarna som är hur stora som helst, och med den sedvanliga amerikanska blandningen 80/20 sprit/annat. smakade skit till att börja med. Sen blev dom godare ju mer man drack.
Efter att ha gått runt och druckit öl i tillbringare på gatan (ja, polisen bryr sig inte om att du dricker på gatan här i vegas) så började både vi och dom på att börja gå hemåt. De bjöd dock upp oss på Rummet i Luxor (ja den stora pyramiden) där dom bodde. Och som en god Wingman så följde jag snällt med :) 
Efter att ha suttit och snackat och blivit väldigt imponerad av det väldiga rummet (som hade två handfat i marmor, det var  stort som fan och de hade utsikt över luxors stora Pool område!! Jag ville ha ett sånt rum, istället för vårat trånga budget rum som luktar sjögräs, svett å allmänt äckligt (ja försök bo i bil å tvätta dig i havet så ska du se att du också luktar mögel efteråt :)
Iallafall, när solen började gå upp så sa vi hej då och gick hem. Dock på vägen hem insåg vi att vi var fulla som ä gg,   det var morgon så pass att folk hade börjat ut på sina morgon joggingrundor. Man kände sig allt lite suspekt när man blev passerad av folk med pulsklockor och ipod. Men allt som allt så känns det som en helt lyckad kväll.

4h senare ( väcks av pierre för att jag snott hans kudde. Dom vill ut till poolen, öhh det vill egentligen inte jag. men jag inser att det är klart man ska ut till poolen. Så med sprängande huvudvärk så beger vi oss ner till det inte så spektakulära poolområdet, men fy fan va skönt å glida ner i en kall pool!!! bästa baksmälla medicinen någonsin.

Så ikväll får vi se vad som händer, vi ska iallafall käka buffe på Paris! Googla deras buffe, den är grym!
Och självklart blir det slots å blackjack ikväll...

XOXO Björn

Californien, lite blandat med allt.

Om vi varit snåla på inlägg senaste tiden har vi varit ännu snålare med bilder pga dåliga internet uppkopplingar. Så därför tänkte vi dela med oss av lite götta våran resan med starten någonstans i norra Cali.


     
     

Bilderna är från, Yosemite national park, San fransisco, Big sur, Los angeles, Santa monica, venice beach och massa beaches, OC och San diego.
Sista bilden är på stor korv från en Baseballmatch vi såg!

Mitt framtida hem?

Vi befinner oss i San Diego. En helt underbar stad som ligger 3 mil från Mexikanska gränser i södra Kalifornien. Den är lite speciell. De norra delarna är känns som den perfekta layback surfstaden med underbara sträder och en skön mix av semesterparadis i medelhavet och en amerikansk småstad. När man kommer lite mer söderut så kör man förbi ställen som Sea World och Legoland innan man kommer in Downtown. En kompakt stadkärna som varken känns för liten lr för stod men endå kan stoltsera med höga skyskrapor och ett rejält stadium där vi förövrigt var på en Baseball match igår. De lokala Padres slog New York Mets efter en i våra ögon endå rätt händelserik match (vi kan inte reglerna men det verkar vara som Brännboll på crack). En riktig skön upplevelse var det i alla fall och ytterligare ett mål med resan att fara på ett stort amerikansk sport evenemang är avkryssat på listan.



Hela kusten från LA till San Diego är förövigt galet nice.Varenda jäkla strand och samhälle verkar vara känt från tv. Sunset Beach, Long Beach, Santa Monica, Venice Beach, Laguna Beach, Newport, Summerland etc etc. Även om de alla inte är lika galet lyxiga som de porträtteras så är inte långt ifrån. Vi är nog alla överens om att vi på något jäkla sätt ska lyckas flytta hit och bosätta oss i södra Kalifornien.

Nu så sitter vi på ännu ett starbuck (vårat hem hemifrån) och laddar inför att börja köra våran älskade mustang på hennes sista resa med oss till Las Vegas där vi ska stanna fara i natt och festa av Björre innan han flyger hem på tisdag. Kommer kännas tungt att släppa ifrån oss mustangen och Björn. Men jag och E ska nog klara oss rätt gott sålänge vi inte slår ihjäl varandra.

Hare gött där hemma!

//Drama out

Det långa inlägget om resan till The golden state, CA

Ahoy bloggen. Tänkte redogöra lite för vår resa från Arizona till Kalifornien och västkusten. Lite bilder och sånt för att hinna ikapp i bloggandet.

Efter Flagstaff blev det en mycket mysig resa genom öknen och route 66 i dagsljus. Vi stannade till vid ett ställe och åt som kallades för Roadkill Café där vi åt en buffalo burgare som var gudomligt god och dyr. till det drack vi iste och pepsi serverat i stora syltburkar med sugrör. Vi snyltade på deras toaletter och gick ut i den 40 gradiga ökenvärmen igen och satte oss i mustangen och började glida västerut.
Det är häftigt att glida runt och titta på alla nergångna bensinstationer och slitna vägskyltar, alla gamla pickups och bilar. Det känns som att köra runt i 50-talet och att tiden stått still sedan dess. Märklig känsla.



Efter tidsresan till 50-talet så bytte vi väg och började köra norrut mot Mojave desert där Björn blev stoppad av Highway patrol för första gången. Detta var i en liten by där han körde för fort. Konstapeln var mycket trevlig och lät det gå eftersom vi inte var härifrån och att det skulle bli komplicerat att ge honom böter. Tydligen skulle dom vara tvugna att ta in honom till jail över natten för att kunna fixa med papper och sånt. Tur hade vi helt enkelt!

Nu hade det hunnit bli mörkt, vi beslutade oss för att sova i bilen den här natten så vi stannade på en resting area bredvid vägen som hade rinnande vatten och lite bord och bänkar att sitta vid.
Vi tände vår campinglykta och åt lite varm ost på överblivet bröd från förra middagen med vatten till det och lyssnade på syrsorna i mörkret innan vi gick och lade oss i bilen. Vaknade morgonen efter, nersvettad och inte så utvilad.
 
För första gången i vårt liv såg vi Mustanger, riktiga. Altså, inte bilar utan vildhästar springa omkring bredvid vägen. En märklig syn. Man får se mycket häftiga djur efter vägen vilket är extremt roligt ibland och fascinerande. På vägen fick vi hjälpa en stackars man som hade problem att hitta vägen, vi gav honom vår karta över Arizona och förklarade för honom hur han skulle köra. Hans egna karta var mycket gammal och trots det vägrade han att ge upp den. Hoppas han hittade rätt i alla fall..
Vi körde över gränsen till Californien på morgonkvisten och passerade en mat-tull. En tull där en snäll dam frågade om vi hade mat och frukt med oss. Det hade vi förstås inte och blåste vidare i mustangen!

Yosemite National Park

Kanske vackrare än grand canyon..
Helt sjukt att glida runt i bilen efter bergssidorna och blicka ut över de extrema vyerna, nästan så att man blir tårögd!
Det blev många stopp på vägen kan jag säga. Vi stannade vid en bergssjö där det fanns en badstrand och tog oss ett dopp för att svalka oss. På det blev det lite amatörbergsklättring och fotografering och bara sitta och insupa det vackra landskapet...

(det går asdåligt att ladda upp bilder så ni får hålla till godo just nu)

/Emil

Grand Canyon, lite mer detaljerat (en vecka sedan)

Vi kom fram vid 12-13 nån gång, vi hittade snabbt till informationen där vi kunde få "permits" för att campa där nere. Vi frågade lite osäkert vilken "trail" vi skulle ta, Rangern i luckan visade oss en karta och tyckte vi skulle gå ner till ett ställe som hette Bright Angel Camp. Det låg längst ner i botten bredvid Colorado River, så det tyckte vi var lockande och det verkade inte så jätte långt bara 15km ungefär.
Eftersom rangern hade gett oss rådet att inte gå ner för än vid 4pm, och vi tyckte det verkade vettigt att lyssna på killen som jobbar med detta, samt att han berättade om en försvunnen kille vars kropp de precis hade hittat.
Så vi åt en stor middag drog med lite trailmix och sånt och väntade på att börja gå.

Sluttningen var väldigt brant och stigen slingrade sig ner, vi hade valt den lite lättare stigen med vatten längs vägen. Allt som allt så gick allt bra, vi tog ganska lång tid på oss eftersom vi ville fota och kolla på allt. Efter kanske 5h så kom vi ner till mellanlandningen som hette Indian Garden, Det var nu mörkt (typ så mörkt som det blir i december fast utan snö), vi var trötta och nu var det 7-8km kvar och inga vatten ställen. Vi tyckte det kändes hyfsat jobbigt, så vi tänkte sova i Indian Garden, men det var fullt. Så det var bara att bita ihop och fortsätta. Att gå i mörkret var inte så jobbigt egentligen, det som var jobbigt var att det fortfarande var 30grader varmt och kvavt som tusan. Och känslan av att det är svart på ena sidan och en hög bergsvägg på andra sidan var lite läskigt. vi hade ingen aning om hur högt det var.

Efter att vi gått i typ 3 timmar så delar sig vägen och vi börjar bli osäkra på att vi går på rätt väg.  Och efter ett tag så kände vi oss hungriga och extremt trötta, så vi gjorde det enda vettiga, vi stannade och åt. Kalla konserver är inte gott även fast man är hungrig som fan. Ibland blir det så att man knappt orkar äta av utmattning. Det var nästan så i det här fallet. Inte bra alls, dock fick vi i oss konserverna och fick oss mer energi att gå sista biten.
Men efter ett par timmar så kom vi fram till en bro och allt kändes lugnt igen. Men det var ett tag där vi kändes oss mindre lustiga.

Vi slog upp tältet i mörkret och fyllde på vårt vatten, man var även tvungen att låsa in mat och plastförpackningar i metallboxar så att inte de aggresiva ekorrarna skulle komma åt det under natten då man ligger och sover. Tydligen så äter dom sig igenom ryggsäckarna och tältduken i jakt på mat. Den extrema värmen i tältet gjorde det inte lätt att sova för fem öre. Man fick ligga med handuken och torka av sig all svett som rinner som vatten från ansiktet och blöter ner sovsäcken och liggunderlaget. En mycket oangenäm upplevelse.
Efter att vi sovit runt 3h timmar kanske så skulle vi börja våran vandring upp igen, så vi packar ihop våra tillhörigheter och i en för varje minut stigande hetta.

Men synen som möter oss när vi efter bara ca 1 km vandring når Colorado river och första gången ser denna upplyst av den stigande solen var värd all slit vi utstått under natten och all den pina som skulle komma efteråt. Man bokstavligen tappar hakan över den enorma skönhet som bara sköljer över en. Det är så obeskrivligt vackert och filmiskt att det nästan tåras i ögonen på en. Det känns nästan inte ens verkligt i att stå där. När vi som bäst står där med hakan vid knäna vid ett av många ögongodis stopp/vilopauser (temperaturen är nu god bit över 40 grader celcius) måste vi flyttas oss närmare bergväggen då en karavan med frakmulor och ryttare som tillsynes just ridit ut genom en reva i tiden från 1800talets vilda västern. Detta bygger självklart bara ytterligare på den filmiska och overkliga känslan.

Vi fortsätter våran vandring och när solen nästan står i zenit når vi den beryktade "corkscrew". En smal slingrande stig upp för en flera hundra meter hög bergsvägg och det är verkligen sjukt varmt nu och vi börjar känna oss trötta och slitna men även här är det den enorma utsikten som åter ger oss mer krafter. Har ni någon gång tittat på kort från ner Grand Canyon har ni alldeles säkert sett kort just från denna punkt. ett väldigt vanlig vykortmotiv. Vi kämpar oss vidare och nu har det faktum att vi inte sovit ordentligt på 2 dygn och heller inte ätit tillräkligt. Vi börjar inse att vi har gravt överskattat mängden näringsämnen som skulle krävas för denna trip.

Efter kanske 2-3 timmar till vandring i hettan når vi tillslut Indian Garden.Där bestämmer vi oss för att vila och äta sista maten och sova i skuggan ett tag för att invänta kvällen så att vi skulle kunna gå sista biten, den biten man absolut inte ska gå i då solen står i zenit. Kvällar, nätter och morgon är tiden på dygnet då man ska gå effektivast annars kan det bli farligt.


Sista biten berättar vi då vi kommer hem!

En jävla resa!

Nu är vi framme i Los Angeles. Kom fram igår. Bor på ett Best western i Hollywood några dagar nu och ska göra stan.
Har inte tid att blogga just nu men skulle bara uppdatera och säga att vi lever gott efter lång väg bilkörning med mycket intressanta upplevelser under vägen! Mer om det skriver vi då vi får tid över.

/E



RSS 2.0